ausa

Idag har vi påbörjat den nya kursen, butiksekonomi, i skolan. Det verkar lite småsvårt men ändå väldigt intressant (det trodde jag aldrig att jag skulle säga om budgetar, årsredovisningar, kalkyler, etc), eftersom jag kan sätta mig in i situationen att det är för att kunna driva en butik jag kommer behöva veta allt detta. Nackdelen är att adlibris är fruktansvärt sega med sina utskick, så halva kursen kommer ju vara färdig innan jag får min kurslitteratur! Som tur är har bara 4 stycken i klassen fått sina böcker, så ungefär 25 sitter utan, inklusive jag då.

Nu till dagens (wow)grej: Slutar skolan tjugo i tre, går till busshållplatsen och väntar på bussen. Det spöregnar. Står några och väntar på samma buss. Bussen kommer. Det kommer några till springande som ska med bussen. Jag är en av dom första som går på, trycker ner mitt rabattkort i maskinen, men den spottar ut det igen. Chauffören säger spydigt att det är för lite pengar på det. "Va!? Men hur kan det vara det" säger jag lite till mig själv. Chauffören svarar "ja, jag kan väl inte hålla koll på allas kortsaldon!!" Dumma tant, det fattar jag väl med. Går av bussen ut i regnet igen, när den sista tjejen som gick på bussen vänder sig om och frågar vad som hände. Svarar att jag inte hade tillräckligt med pengar på kortet, och bara typ 3 kronor löst. "Men kom in nu, jag bjuder dig på resan"... Jag tappade hakan! Hon bara gav mig 15 kronor sådär rakt upp och ner, och jag vet inte hur många gånger jag tackade henne. Det finns vänliga själar därute, tänka sig. Varje gång man själv gör något liknande som denna tjejen gjorde mot mig så hoppas man ju att man kan glädja någon annan i världen, för det gjorde hon verkligen med mig! Hade hon inte betalat för mig hade jag fått gå bort till Jägersro Centrum, vilket är en ganska bra bit, ta ut pengar, gå tillbaka och stå och vänta på nästa buss. Och allt detta i ösregn. Detta gjorde verkligen min dag! Nu spelar det ingen roll att jag sitter hemma själv en fredagkväll, jag ska se det som något positivt istället. Jag ska kolla på en film jag vill se, äta mat som jag vill ha, kränga godis (bara dom godaste bitarna, i stora lass) och gå och lägga mig svintidigt.

Om ingen hör av sig och vill hitta på något, vill säga.