ausa

Efter lite avslappnande läsning och en god middag (ostfyllda tortellinis i tomatsoppa - lite av en specialitet här hemma i Mörarp) mår jag bättre nu. Ska sätta mig och slipa på mitt CV och personliga brev och en dag när allt känns rätt åka runt i hela nordvästra Skåne och lämna till varenda butikschef (tack för tipset!) jag kan hitta. Jag ska till och med säga att jag gladeligen kan komma och praktisera en dag för att visa att jag kan jobba, och visa hur serviceminded jag kan vara. Jorå, ni skulle bara se när jag har mina bra dagar och står i kassan. Jäklar vad folk är trevliga mot en när man är lite trevlig först (med vissa undantag då, förstås. Som idag! Om man betalar med kort hos oss så behöver vi ett personnummer och en signatur på kvittot, men handlar folk inte för mer än 100 spänn brukar jag inte be om legitimation för att sedan skriva deras personnummer, utan överlåter det till dom själva så det går lite snabbare och smidigare. Idag kommer det en dam som handlar två koppar kaffe och lite wienerbröd och en kanelsnäcka. Räcker fram ett betalkort och jag drar det och säger "Får jag be om ditt personnummer längst upp där *pekar* och en underskrift tack". Damen skriver endast under, utan att skriva något personnummer. "Ditt personnummer längst upp också, tack!". "Jaha, varför det? Du hade ju alla uppgifter där!" med enintesåvänligröst. "Nja, det finns ju bara på din legitimation men den bad jag ju aldrig om.." svarar jag med en ännu vänligare röst tillbaka. "Varför tog du inte den då!? I alla andra butiker så knappar dom in allt det där direkt så man slipper sånt här!" svarar damen (läs: kärringen). "Jo, men vi har inte den funktionen i våra kassor tyvärr, så vi måste skriva personnumrena för hand" svarar jag och småskrattar samtidigt för jag tycker det är så komiskt att hon är arg för att hon fick skriva sitt personnummer på 10 siffror. Det måste ju ha förstört hela hennes dag! Hon slänger ifrån sig pennan och går därifrån medans hon muttrar något jag valde att inte höra.) Ja som sagt, förutom vissa undantag så är folk väldans trevliga mot en bara man har ett litet leende på läpparna.

Undrar om jag ska vakna upp någon dag utan att ha ångest för att åka till jobbet. I doubt it.